Pestbarn.se

Hårdrock, bodymods och foto, för det mesta

Elnaz ljuger! 16 mars, 2008

Sparat under: Vardagsprat — Pestbarn @ 23:55

Man ska inte tro på vad Elnaz skriver i sin blogg idag. Hon ljuger bara! Vi får helt enkelt slåss om saken, för jag har faktiskt världens bästa flickvän. And that’s final!

 

Steg fem – avsluta 7 mars, 2008

Sparat under: Vardagsexperiment — Pestbarn @ 15:23
Tags:

Då var det dags att avsluta och summera mitt experiment. Och jag kan direkt konstatera att jag inte klarar av att enbart äta frukt och dricka vatten till det. Eftersom jag äter väldigt mångsidig och varierande kost till vardags, så tror jag inte att min kropp uppskattade när den bara fick sin näring från frukt.

Hände det något? Ja, jag tappade midjemått med ~0,5 cm på bara några dagar, men jag fick även genomlida en del svårigheter. Jag hade extremt svårt att somna, kände mig inte utvilad när jag vaknade (trots 8+ timmars sömn), var trött i stort sett hela dagen, hade väldigt torra ögon, var illamående, fick ledvärk, muskelvärk och mild huvudvärk. Dessutom hade jag ingen ork att motionera på allvar, det enda jag orkade med var på sin höjd promenader.

Avslutningsvis avråder jag folk att gå på fruktdiet, om ni inte varierar frukterna väldigt mycket (trots att det inte finns så värst mycket att välja på bland frukter) och äter enorma mängder, för jag blev då aldrig mätt på frukt.

Har du tips på vad jag kan testa härnäst? Skriv gärna en kommentar och ge förslag.

 

Steg fyra – kör igång 3 mars, 2008

Sparat under: Vardagsexperiment — Pestbarn @ 17:46
Tags:

Ja, då var alltså experimentet igång. Det var dock inte särskilt smart att festa dagen innan jag skulle börja, eftersom jag alltid är jättehungrig dagen efter en fest. Och i lördags hann det bli en del alkohol. Nåja, jag tog mig igenom det, under söndagen åt jag en banan och en apelsin, och idag måndag har jag hittills ätit en apelsin och ett päron till frukost (jag klev upp 16.45). Peter är nu på väg hit, och sen ska jag nog följa med till Björklinge på långpromenad, om han fortfarande har lust dvs.

Redan nu har jag dock börjat märka en del skillnader. Jag är ganska trött hela tiden, och när jag vaknar känner jag mig inte alls utvilad. Ögonen är jättetorra när jag vaknar, och det tar mig säkert tio minuter att bara kunna öppna dem normalt. Jag har ingen aning om det har med frukten att göra, men är det därför så är det jävligt konstigt. Det är också en jävla plåga att springa omkring och lukta apelsin om fingrarna hela tiden, måste skaffa en sån där apelsinskalargrej så man slipper lukta så mycket.

Och banan då? Det har jag faktiskt aldrig tyckt om förut, därför är det riktigt konstigt att jag åt en hel igår. Jag fick en hel klase av mina föräldrar, och därför måste jag ju äta upp dem. Kanske att gratis alltid är godast, vem vet? Men gott var det.

 

Steg tre – något att göra 2 mars, 2008

Sparat under: Vardagsexperiment — Pestbarn @ 08:15
Tags:

Typ… Fiasko? Jag fick en sån här ”Clone-A-Willy” i födelsedagspresent av min syster och Valle, och trots att tanken var snäll så måste jag nog säga fy fan. Varför? Jo, jag beslöt mig för att testa denna, jag har ändå ingenting speciellt att göra eftersom jag håller på med den här fruktdieten, och här är några komplikationer du kommer att stöta på ifall du vill ”klona” din balle.

1) Du kommer att få torka upp fastkladdad gjutmassa från golvet, och det är inte så lätt som Teknikmagasinet tror.

2) Du kommer att få i stort sett slita loss gjutmassa från kroppsbehåring runt pungen och låren, eftersom gjutmassan garanterat rinner över i formen.

3) Du kommer att få fasttorkad gjutmassa på ballen som inte går bort efter en dusch (det går dock bort efter två duschar och en del gnuggande)

4) Det tar helt sjukt lång tid, och är inte så lätt och enkelt som Teknikmagasinet påstår. Först måste du mäta upp rinnande vatten till exakt 37 grader, exakt 425 milliliter, hälla i det i en bunke, blanda med en jävla massa pulver som bildar gjutmassan, veva runt med en sked, hälla i gjutmassan i en plastform och köra in ballen i formen. Och jag lovar, det är jävligt enkelt att behålla ett stånd medan man gör allt detta, eftersom att så fort du blandat pulvret i vattnet har du ca 3 minuter på dig att göra avgjutningen innan det stelnar, så du har inte gott om tid på dig att behålla ett stånd innan du ska köra in din balle i gjutformen. Och vem fan vill gjuta av en slak balle?

5) Efter att du låtit gjutformen stelna i ca 2 timmar ska du blanda en gummilösning och en färglösning med varandra, veva runt i några minuter, hälla i lösningen i gjutformen, trycka ner en vibrator bara lagom långt (inte för långt för då fastnar batteriluckan, och inte för kort för då kommer inte hela ”klonen” att vibrera). Därefter, när vibratorn är på plats, måste du låta det stå och stelna i 24 timmar. Snälla dumma, 24 timmar är väl ändå lite överdrivet? Gjutmassan stelnade för fan på 3 minuter.

Trots detta har Teknikmagasinet mage att ta 299 kronor för denna ”roliga” produkt. Visst är det väl kul att kunna göra en dildo av sin egen kuk, men om man nu vill ge t.ex. sin partner en sexleksak, då är det både enklare och bättre att bara köpa en färdig dildo.

Teknikmagasinet skriver ”Klonen ger oändligt många möjligheter: Du kan ge kroppslig njutning åt alla som åtrår dig, utan att du själv behöver kopulera likt en avelstjur. Kanske din partner inte har uthålligheten som önskas? När det verkliga exemplaret gjort sitt är det bara att låta kopian ta över.” Jag ser inte riktigt problemet. När blev vanliga dildos omoderna?

 

Steg två – avvänjning 2 mars, 2008

Sparat under: Vardagsexperiment — Pestbarn @ 04:21
Tags:

Och ja, en av de svåraste stegen av alla i vad som helst (sluta röka, sluta äta fet mat, sluta sexmissbruka, whatever) är att avvänja sig. Och det är precis det jag måste göra nu. Jag måste avvänja mig från att äta kött, fläsk, kyckling, fisk, you name it. Jag kom nyss hem från krogen, som jag njutit av extra mycket eftersom det var sista kvällen innan min ”diet”. Jag värmde en Billy’s Pan Pizza och tog ett stort glas apelsinjuice till, och det var riktigt gott (apelsin- och annan fruktjuice får jag för övrigt dricka under mitt experiment). Dock var det inte så gott som det brukade vara förr i tiden, jag har inte ätit en Pan Pizza på flera månader. Och nu när jag inte bor hos mina föräldrar längre, så kan jag direkt medge att Pan Pizza inte är lika gott längre.

Trots att denna Pan Pizza var gratis (jag fick den av min pappa) så smakade den inte lika bra av en anledning; i slutändan måste jag betala själv. Och eftersom jag vet att Pan Pizza skulle kosta mig 10 kr styck, så har jag undermedvetet valt att mer eller mindre ignorera den ”maten”, eftersom det är för dyrt för mig. Det jag levt på sen jag flyttade i oktober är pasta, tortellini (pasta fylld med köttfärs) och ravioli (samma sak), samt knäckebröd/mjukt bröd med kaviar/ost/keso. Alltså kolhydrater, salt och laktosfett. Det är billig mat, pasta kan man få för 5 kr/kg, tortellini för ca 8 kr/kg, ravioli för 7 kr/kg, knäckebröd för ca 20 kr/förpackning och mjukt bröd för ca 20-25 kr/förpackning. Billig mat som fan. Kaviar, ost och keso är lite dyrare, kaviar brukar gå på ca 30 kr/300g, ost går på minst 60 kr/kg och keso går på minst 30 kr/500g.

Ibland känner man sig extra sugen på kött, men det går inte förrän man har extra mycket pengar över, eftersom köttfärs ofta kostar runt 60-70 kr/kg, och ännu dyrare är det med annat kött/fläsk. Bacon går att få till ett överkomligt pris, men det tröttnar man snabbt på ändå. Det jag kommer sakna mest av allt under detta projekt är att äta normala måltider, eftersom det enda jag kommer äta när jag är hungrig är ett-två äpplen/bananer/päron/apelsiner/någon grönsak. Jag får inte heller dricka alkohol, det enda jag får dricka under de här veckorna är frukt-/grönsaksjuice och vatten. Så det är självklart en riktig utmaning. Håll tummarna för mig, snälla.